På waldorförskolorna ska barnen få den omsorg och omvårdnad som behövs för att de ska känna sig trygga i en trivsam och hälsosam miljö. Varje barn ska få uppleva sig sett och uppmärksammat, accepterat och omtyckt som det är.   För barn under tre år är det extra viktigt att knyta an till en bestämd förkollärare och att miljön är rofylld och trygg så att de vågar utforska den. När grundtrygghet finns kan barnet börja söka sig till andra barn och vuxna och efter hand växa ini en större gemenskap.                     Waldorfförskolläraren strävar efter att, med respekt för varje barns egenart och utvecklingsnivå, se och möta varje barn som den unika individ den är och ge barnet det stöd och den stimulans som just det behöver för att utvecklas optimalt efter sina intentioner och förutsättningar. 
Detta innebär att medarbetaren måste vara öppen och flexibel och ha ett konstnärligt förhållningsett till sitt arbete.
 Waldorfförskolan befinner sig hela tiden i en skapande process och varje barn tillför nya dimesioner till arbetet.

Rutiner och dagsrytm   

Verksamheten/Pedagogiken utgår ifrån skapandet av en dags-, vecko- och årstidsrytm. 

Veckodagarna har alla sina återkommande och speciella inslag med en återkommande dagsrytm med växling mellan fri lek och ute/inne och styrda gemensamma aktiviteter som samlingar, rörelselek, förberedelser för mat, måltider och vila/sömn.

Måndag: hantverk skapande med ull, trä, lera, alltid med naturmaterial.

Tisdag : målning vått i vått & eurytmi

Onsdag: utflykt

Torsdag: bakning, matlagning, syrning  mm

Fredag: fix och trix dagen 

Under året förbereds och firas flera årstidsfester som Mikaeli, skördefest, Lyktfest, Adventsträdgård, Lucia, Julfest, Gosedjursfest, Semmelfest, Påskfest, Vårfest, sommarfest. Barnen förbereder med sånger, sagor, sagospel(bordspel)pyssel och annat smått och gott. DEtta görs både inne och ute.

 Lek och lärande                                               Dagens växling mellan fri lek och gemensamma aktiviteter bildar återkommande mönster så att barnen känner igen sig och känner sig trygga. I leken har barnen de allra bästa möjligheterna att utveckas både socialt och mentalt. Det som barnet upplever och lär sig kan prövas i leken och kan förvandlas till egna, primära erfarenheter.

Leksakerna är enkla, könsneutrala och hela tiden     förenderliga och gjorda av naturmaterial såklart!  

 Under veckans alla dagar sjungs sånger och ramsor vid olika tillfällen, när det behövs och såklart vid barnens lunch, mellanmål och såklart samling. 

Genom sång och rörelselekar övar och befäster barnen motoriska föärdigheter, kroppsuppfattning, socialt samspel, språklig förmåga, kreativt tänkande, problemlösning, grundläggande mattematiskt förståelse och självförtroende.

Språk och berättande                                        Genom att upprepa sångerna, ramsorna och sagorna som naturligt följer årtidernas skiftningar, pedagogisk tematik, och till vad som sker i det sociala utvecklar barnen sitt språk och genom det sin förståelse för uttryck, begrepp och världen runt omkring dem på ett nästan magiskt sett.

 I waldorfpedagogiken är berättandet av en saga viktigt. Det finns en speciell kvalite i de muntliga sagorna. Man får en direkt kontakt med barnen och de skapar bilder när de lyssnar de gör att de utvecklar ett flexibelt tänkande. Även det rytmiska upprepningen spelar en roll för att utveckla minnet. Det naturliga och ofta väldigt fina samtalet vid matbordet utvecklas med åren på förskolan till fina stunder tillsammans.

 Upplevelsepedagogik

Vi vill ge barnen rika möjligheter att uppleva sin omvärld, istället för att vi ska berätta hur allt är hela tiden. Vi ska tillsammans med barnen förundras över hur blomman växer och sedan doftar eller känna och höra hur regnet smattrar på jackan. Uppmärksamma löven och hur många löv som blåser ner i det första höststormarna på österlen, istället för att plötsligt börja prata om tyngdkraft. Tänk er de första stjärnorna i decembernatten(kl 16) stillhet medans man väntar på den som ska komma och hämta. Vi väntar tänder vi ett ljus och bara myser tillsammans medans stjärnorna visar vägen till barnstugan. Genom egna upplevelser läggs grunden till senare förståelse för hur allt kommer att vara i ett förhållande till ngt annat. Vi värnar om alla sinnesupplevelser.

 
Leken
Att värna om barndomen är att värna om den fria leken och barnets rätt att få vara barn. Omgivningen på förskolan spelar en viktig roll genom att stimulera till fantasifulla skapande lekar. Vi pedagoger har till uppgift att gestalta denna omgivning både mänskligt och materiellt. Vi arbetar omsorgsfullt och vårdande med vår miljö och föremålen omkring oss. Leksakerna är få och enkla och tillverkade av naturmaterial, för att ge fantasin fritt utrymme till att skapa och förvandla. På förskolan finns bara giftfria leksaker.

Utomhusmiljön och utomhusvistelse ger utrymme för rörelse och impulser till leken. Att vara ute i naturen har en positiv inverkan på barnen och ger dem ett omsorgsfullt förhållande till växter och djur. Det som barnet upplever i sin omgivning med alla sinnen, prövas och övas genom leken och blir på så sätt till kunskap för barnet. Exempel på färdigheter som barnet utvecklar i sin egen takt genom leken är: motorik, kroppsuppfattning, socialt samspel, empati, språklig förmåga, kreativt tänkande, uppfinningsförmåga, idérikedom och grundläggande matematisk förmåga. 

Rytmen

På förskolan har vi en grundrytm för att barnen ska kunna drömma. Har vi en god rytm så kan barnet vila i det och inte behöva vara i beredskap under dagen på vad som ska komma härnäst, inte behöva belasta sina sinnen.  Växlingen mellan dessa gemensamma aktiviteter, den fria leken och de mer vilsamma stunderna exempelvis måltiden eller sagostunden bildar ett återkommande mönster. Detta ger trygghet eftersom barnen känner igen sig och de kan i lugn och ro hänge sig åt det som sker i stunden, de får drömma och de får vara kreativa i stunden.

De barn som börjar skolan, solbarnen som de får heta under deras sista år på förskolan. Solbarnen kommer få andra redskap med sig under deras sista år på förskolan, eller de som kommer till oss inför förskoleklass starten. De får egna små uppgifter, men även som solbarnsgrupp få ansvarsområden, de går längre utflykter tillsammans och de ska få möjlighet att lära känna sig själv lite mer inför skolstarten. Vad vill jag, vad tycker jag, vad känner jag, var är jag, var var jag igår? Viktigt är att de ska få känna sig mycket mera medskapande och kreativa till rytm på förskolan i deras sista år, de ska få fortsätta drömma, fortsätta med mycket fritt kreativt skapande men sakta, sakta börja vakna inför deras nya utmaningar, skolan!




Lite waldorf historia
Den första Waldorfskolan startade år 1919 i Stuttgart på initiativ av Rudolf Steiner, forskare, filosof och pedagog. Denna skola blev sedan en inspirationskälla för ett stort antal skolor runt om i världen. Idag finns det ca 940 waldorfskolor och mer än 1500 waldorfförskolor i världen. I Sverige finns det ca 40 waldorfskolor och ca 80 waldorfförskolor. (Källa: www.antroposofi.net) Rudolf Steiner är grundare till Antroposofin och waldorfpedagogiken vilar på en antroposofisk livssyn. Ordet Antroposofi kommer ifrån grekiskan ”människa” och ”visdom”. Waldorfpedagogiken syftar till att utveckla hela människan - tanke, känsla och vilja. Varje individ ska i frihet, genom egen kraft, växa till en unik självständig personlighet med utgångspunkt i det Jag som finns i det innersta av människan.
(Källa: En introduktion i waldorfpedagogik, Waldorfskolefederationen.) 
Om ni blir intresserade så finns en hel del spännande på nätet:

www.waldorf.se

 
                VÅGA FRÅGA!
Vi välkomnar alla frågor! Inga frågor är konstiga eller dumma – Vi tror på vår verksamhet och svarar öppet och varmt på alla dina/era frågor!


Vi arbetar systematiskt med reflektion och analys genom att ställa oss frågorna inför varje läsår:
Var är vi? Är vi där vi ska vara förhållande till förskolans läroplansmål. Vi undersöker vår verksamhet i en nulägesbeskrivning. 
Vart ska vi? Utvecklingsområden som vi ser i vår analys av var är vi efter året som gått, vad ska prioriteras inför kommande läsår.
Hur gör vi? Nu ska vi planera våra utvecklingsområden. Återigen så använder vi oss av det som finns dokumenterat sedan tidigare år.
Här vill vi även få in den pedagogiska planerings förväntade effekter.
Hur gick det?  Vilka effekter blev det under året?