Leken
Att värna om barndomen är att värna om den fria leken och barnets rätt att få vara barn. Omgivningen på förskolan spelar en viktig roll genom att stimulera till fantasifulla skapande lekar. Vi pedagoger har till uppgift att gestalta denna omgivning både mänskligt och materiellt. Vi arbetar omsorgsfullt och vårdande med vår miljö och föremålen omkring oss. Leksakerna är få och enkla och tillverkade av naturmaterial, för att ge fantasin fritt utrymme till att skapa och förvandla. På förskolan finns bara giftfria leksaker.

Utomhusmiljön och utomhusvistelse ger utrymme för rörelse och impulser till leken. Att vara ute i naturen har en positiv inverkan på barnen och ger dem ett omsorgsfullt förhållande till växter och djur. Det som barnet upplever i sin omgivning med alla sinnen, prövas och övas genom leken och blir på så sätt till kunskap för barnet. Exempel på färdigheter som barnet utvecklar i sin egen takt genom leken är: motorik, kroppsuppfattning, socialt samspel, empati, språklig förmåga, kreativt tänkande, uppfinningsförmåga, idérikedom och grundläggande matematisk förmåga. 

Rytmen

 förskolan har vi en grundrytm för att barnen ska kunna drömma. Har vi en god rytm så kan barnet vila i det och inte behöva vara i beredskap under dagen på vad som ska komma härnäst, inte behöva belasta sina sinnen. Varje dag, liksom årstidsloppet, har sitt rytmiskt återkommande innehåll som till exempel hantverk, målning, bakning och utflykt. Växlingen mellan dessa gemensamma aktiviteter, den fria leken och de mer vilsamma stunderna exempelvis måltiden eller sagostunden bildar ett återkommande mönster. Detta ger trygghet eftersom barnen känner igen sig och de kan i lugn och ro hänge sig åt det som sker i stunden, de får drömma och de får vara kreativa i stunden.

De barn som börjar skolan, solbarnen som de får heta under deras sista år på förskolan. Solbarnen kommer få andra redskap med sig under deras sista år på förskolan, eller de som kommer till oss inför skolstarten. De får egna små uppgifter, men även som solbarnsgrupp få ansvarsområden, de går längre utflykter tillsammans och de ska få möjlighet att lära känna sig själv lite mer inför skolstarten. Vad vill jag, vad tycker jag, vad känner jag, var är jag, var var jag igår? Viktigt är att de ska få känna sig mycket mera medskapande och kreativa till rytm på förskolan i deras sista år, de ska få fortsätta drömma, fortsätta med mycket fritt kreativt skapande men  sakta, sakta börja vakna inför deras nya utmaningar, skolan!

Årstidsrytmen har en central betydelse för det pedagogiska innehållet. Naturens skiftningar och högtider firas med omsorgsfulla förberedelser. Vi pyntar, pysslar, bakar, sjunger och leker i högtidens tecken veckan innan, vi förbereder på vad som komma skall.

Exempel på årstidsfest är påskfesten. Vi gör små bon av fjolårsgräset där haren förhoppningsvis lägger några av sina ägg, symbolen och fröet till ett nytt liv. Vi målar och blåser ägg, bakar påskbröd och njuter av en festmåltid tillsammans.


Den första Waldorfskolan startade år 1919 i Stuttgart på initiativ av Rudolf Steiner, forskare, filosof och pedagog. Denna skola blev sedan en inspirationskälla för ett stort antal skolor runt om i världen. Idag finns det ca 940 waldorfskolor och mer än 1500 waldorfförskolor i världen. I Sverige finns det ca 40 waldorfskolor och ca 80 waldorfförskolor. (Källa: www.antroposofi.net)
Rudolf Steiner är grundare till Antroposofin och waldorfpedagogiken vilar på en antroposofisk livssyn. Ordet Antroposofi kommer ifrån grekiskan ”människa” och ”visdom”. Waldorfpedagogiken syftar till att utveckla hela människan - tanke, känsla och vilja. Varje individ ska i frihet, genom egen kraft, växa till en unik självständig personlighet med utgångspunkt i det Jag som finns i det innersta av människan.
(
Källa: En introduktion i waldorfpedagogik, Waldorfskolefederationen.)

Läs mer:

www.waldorf.se

 
Waldorfförskolorna i Södra distriktet, träffas två gånger per år. Vi turas om att bjuda in varandra. Vi har då möjlighet att samtala om gemensamma angelägenheter. 
Vi har också fortbildning som ofta bygger på de samtal vi haft tidigare.
I varje distrikt finns det en representant för landskollegiet som har till uppgift och samla in de tankar och frågeställningar som kan vara av gemensamt intresse för hela rikets waldorfförskolor.  
I landskollegiet samlas distrikstrepresentanterna två gånger om året för att samtala om vilka tankar och frågor som lever ute i landet.
En del av frågorna lämnas vidare till RWS:s (Riksföreningen waldorfförskolor) styrelse vars uppdrag är att driva frågor som är gemensamma för många verksamheter. Ofta utmynnar detta i föredrag/fortbildning/samtal på de två riksmöten som RWS anordnar årligen. 
RWS sysslar också med att kommunicera med politiker, skriva debattartiklar samt delta i radio- och TV-program.