Maten Tillagas från grunden med omsorgsfullt utvalda råvaror på plats i barnstugans vackra kök. Goda matvanor tidigt i livet har betydelse för resten av livet. Hem och familj har det grundläggande ansvaret men då de flesta barn äter många av sina måltider utanför hemmet påverkar andra vuxna också barnens matvanor. Förskolan har en unik möjlighet att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn. Pedagogens roll är att aktivt arbeta för att måltiden ska vara en integrerad del i verksamheten. Måltiden är ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. Måltiden ger en stund av lugn och ro där samtalet mellan barn och pedagoger utgör en central roll. Måltiden fyller en viktig pedagogisk funktion och ger flera möjligheter till lärande. Barnen övar i finmotorik, koncentration, gemenskap, hänsynstagande och att samtala. All personal äter därför sina måltider tillsammans med barnen. Förskolan serverar vegetarisk mat som läggs
upp vackert vid varje måltid. Det serveras alltid någon form av sallad, oftast med vitkål, syrat och rivit äpple. Till varje måltid har de stora barnen sina uppgifter och deltar i dukning och framläggning. Produkterna som används är ekologiska
& biodynamiska råvaror. Förskolan handlar lokalt och närodlat. Förskolan har en egen köksträdgård, bärgård och örtagård. Barnens lärande sker hela tiden och målet är att de ska ske naturligt i det dagliga på förskolan när det är dags att så, vattna, skörda, klippa, såga, gräva eller bara smaka på olikheter som gräslöken, krassen, hallonen, smultronen, aroniabären. Kompost Förskolan har en egen mask kompost där barnen tömmer grönsaks avfallet(dags för maskarna att få mat) i för att några veckor senare tömma den på ren "jord" och ibland har vi tur att få träffa maskarna som jobbar varje dag i komposten. Traditioner Maten
inspireras av vårt eget kulturarv bl a av de de sju sädesslagen, men även av andra kultursmaker. De 7 sädesslagen: råg, vete, havre, majs, hirs, korn & ris. Tips på litteratur: Vegetarisk Barnmat-från bröst till bord Kirsten Nisted & Ulrika Lundsten Vegansk näringslära på vetenskaplig grund Björn Pettersson Syster Märtas Husapotek Märta Arman Lilla Te boken Märta Arman Vegetarisk mat för storhushåll Kjeld Hyldig Säd i daglig kost Anneli Schöneck Dagligt bröd Anneli Schöneck Mjölksyrejäsning av grönsaker Anneli Schöneck Kokkonst för den självläkande människan Susanna Ehdin & Malin Söderström ![]() Var finns näringen i vegetarisk kost? Protein finns det tillräckligt av i den vegetariska maten. Idag är snarare risken att vi får i oss för mycket protein. Människan behöver dagligen högvärdigt protein; de 8 livsnödvändiga aminosyrorna (9 för barn) som kroppen inte själv kan framställa. Det finns livsmedel som innehåller alla dessa aminosyror t.ex. baljväxter som ärtor, bönor, speciellt sojabönor och produkter därav, mjölkprodukter och mindre mängd i potatis, gröna bladgrönsaker och näringsjäst. Det finns även protein i många andra livsmedel som kompletterar varandra. T.ex. bröd, gröt, mysli, hirs och andra spannmålsprodukter, nötter, linser och andra baljväxter. Fett behöver barn för kroppens utveckling och för att få energi. Det finns i nötter, frön, avokado, vegetabiliskt margarin, smör, ost och andra feta mjölkprodukter, vegetabilisk olja som bör vara oraffinerad och kallpressad. Oliv-och rapsolja är bäst till matlagning för den tål upphettning bäst. Kolhydrater finns i potatis och rotfrukter, ris, spannmålsprodukter, baljväxter, frukt, bär och grönsaker. Mineraler finns i grönsaker, rotfrukter, baljväxter, spannmålsprodukter; främst av fullkorn och är Lättillgängligast i långjäst bröd, groddar, nötter, frön, bär och mjölkprodukter. Mineraler att ha i åtanke är främst järn, kalcium, zink och selen. Järn finns bl.a. i baljväxter, gröna bladgrönsaker (som persilja, nässla och grönkål), broccoli, hirs, fullkornsprodukter, torkad frukt som aprikoser, bär t.ex. jordgubbar, nyponpulver, oskalade sesamfrön, nötter och mesost. Järnupptaget ökas om c-vitaminrika livsmedel intages vid samma måltid. Mjölkprodukter hämmar upptaget och bör undvikas till huvudmåltiderna. Det finns andra mjölkalternativ som kan passa bra. Laga gärna syrliga maträtter med t.ex. tomat eller nyponsoppa i järngryta som ger ett tillskott. | Matsedel VT 2023
Måltider på regelbundna tider är en fördel för alla. Det ska inte vara för lång tid mellan målen, speciellt för små barn som kanske inte äter så stora portioner. Enligt näringsrekommendationer fördelas det totala intaget på tre huvudmål – frukost, lunch och middag – och däremellan några mellanmål. På förskolan serveras frukost, lunch och mellanmål, som tillsammans ger 65-70% av dagsbehovet. Middagsmålet, och kanske ett mellanmål, som serveras hemma ger resten av kalorier och näringsämnen. På förskolan serverar vi våra måltider på följande tidpunkter: Frukost: 07:00-07.30 Frukt/knäcke: 09:30 Lunch: 11.15-11:30 Mellanmål: 14 Frukt/knäckebröd: 16:00 Vitaminer delas in i två grupper; fettlösliga vitaminer (A-, D-, E- och K-vitamin) och vattenlösliga vitaminer (t.ex. C-vitamin och B-vitaminkomplexet). Fettlösliga vitaminer finns i gröna grönsaker, morötter, mjölkprodukter, vegetabiliska oljor, vetegroddar och nötter t.ex. Vattenlösliga vitaminer finns i frukt och grönsaker, vilda växter, groddar, näringsjäst, fullkornsprodukter, vetegroddar, baljväxter, nötter och mjölkprodukter. B-12 är särskilt viktigt att tänka på för veganer (som ej använder mjölkprodukter) för att inte få låga värden av B-12. Det finns i mjölkprodukter och mycket små mängder i vissa havsalger, groddar, jästextrakt, mjölksyrade produkter, tamari (äkta sojasås), miso (sojabönspasta). Icahandlarnas havremjölk: solhavre, dryck-en Amé och vissa sorters näringsjäst och sana-sol har specificerad halt av B12. D-vitamin är särskilt viktigt för barn och bör observeras extra av veganer. D-vitamin produceras i huden genom solbestrålning. Det finns i mjölkprodukter, Icahandlarnas solhavre och vissa D-vitaminberikade margariner. Vintertid bör man komplettera kosten med t.ex. Kinder Vital eller Sana-sol som är ett flytande vitamintillskott. Kalcium finns rikligt i oskalade sesamfrön, tofu, mjölkprodukter, kalciumberikad soja- och havre mjölk, solrosfrön, kålväxter, bladgrönsaker, bönor, torkade nypon och fikon. Zink finns i vetegroddar, alger, frön, nötter, ärter, linser, fullkornsprodukter och öljäst. Selen finns i havsalger och kan finnas i säd, sesamfrö, nötter, dadlar, svamp och baljväxter odlade utomlands där de har bättre selenhalt än jordarna i Sverige. (hälsofrämjandet) |